En sak jag saknade mycket när jag var i Australien var att gå på spelningar och mysiga klubbar. Såklart det är spelningar även där, men jag känner ju inte till dom här små Australiensiska banden och stora konserter hade man ju inte råd med när man pluggade.
Men man kan säga att jag har tagit igen det nu sen jag kom hem till Sverige igen! :D
Lista på spelningar jag sett den senaste månaden:

• Dupont
• The Windupdeads
• Kalle Baah
• Ziggy Marley
• Alice Cooper
• Pernilla Andersson

Ikväll spelar Dan Reed på Grönan och det hade ju varit lite kul att gå dit, men jag börjar jobba kl 22:10. Det betyder att jag i så fall måste gå dit i arbetskläder och släpa på tunga jobbväskan. Det orkar jag inte...



Bilden är tagen när vi var och såg Ziggy Marley på Gröna Lund


Idag börjar nedräkningen på allvar. Idag är det exakt en månad kvar tills Jarrod landar i Sverige! En månad går ju supersnabbt :) Nu har han själv börjat säga att han inte tror att han kommer att vilja åka härifrån när han väl är här. Jag håller ju på och hjärntvättar honom redan nu, berättar hela tiden om hur awesome Sverige är, hehe :)

Till helgen blir det Linde. Broren är på ingång :)

Jaha, då har jag varit hemma ett tag då... Tanken var inte att sluta blogga bara för att jag åkte hem till Sverige igen. Jag vill fortsätta och jag vill verkligen vara mer aktiv. Får väl se hur det blir helt enkelt.

Här i Sverige var ju det mesta sig likt. Förutom ett jättehål på Sergels Torg som inte fanns där när jag åkte ;)



Saknaden efter Jarrod är ENORM och jag har bestämt att när han kommer hit och hälsar på så tänker jag inte låta honom åka hem igen! Såhär kan vi ju liksom bara inte ha det!!! Tänker på honom konstant, och vi försöker prata så ofta vi bara kan. På skype mest då eftersom det är gratis. Ibland känner jag mig glad för att jag ändå har honom i mitt liv, men ibland är jag bara ledsen för att jag inte har honom hos mig... Upp och ner!

Men det har varit kul att träffa vänner igen. Och familj också såklart! Fast jag har bara träffat halva familjen än så länge. Åker ner till Skåne och hälsar på pappa senare i sommar. Med Jarrod <3

Första helgen hemma kom några av mina finaste vänner hit och invigde balkongen med mig. Och jag fick presenter :)



Och imorgon är det midsommarafton. I min pessimistiska värld betyder det att vi nu går mot mörkare tider... :(
Ska inte fira så mycket, jobbar till 16.30 och sen börjar jag kl 6.00 på midsommardagen, men jag ska iallafall hem till Anna och grilla lite.

Glad Midsommar!!!

För ett halvår sen var det "midsommar" där jag befann mig då, och då såg det ut såhär:

Ja, det händer ju inte mycket i min blogg precis...
På senaste tiden har det varit ganska mycket plugg. Jag verkligen försökte att jobba undan alla assessments så snabbt som möjligt så att jag INTE skulle behöva sitta med skiten den sista veckan. Men det var faktiskt en omöjlighet!

Idag är sista dagen i skolan. Eller egentligen imorgon, men jag tänker inte gå dit. Lämnar in min assessment idag och sen är jag klar med Martin College. Tänker inte gå på min Graduation heller. Har ju liksom gjort det en gång, när jag var klar med Tourism, som ju var det "riktiga". Och det var ju faktiskt inte så himla spännande. Dessutom känner jag ingen annan som ska gå (Anke flyttade till Melbourne i lördags, så hon ska inte gå) och jag har ingen gäst att ta med mig, som förra gången då ju pappa och Eva var här. Nej, så det skiter jag i.



Darlinghurst Road och Victoria Street - Jag har bott på båda under min tid här i Sydney.
Var ute häromdagen och fotograferade omgivningen.

Känns som att det har varit ett enda långt "farväl" på sista tiden. Det började för ca en och en halv vecka sen, på lördagen, då Anke och hennes sambo Marc hade sin avskedsmiddag/fest.
Sen på tisdagen var jag ute och käkade middag med Andrea för att säga hej då. Har inte träffat henne så mycket under det senaste halvåret (eller mer), men det kändes ändå sorgligt. Vem vet när vi ses igen likom?
På torsdagen var sista dagen för Anke i skolan innan hon flyttade, så då var hon och jag ute och åt lunch ihop efter skolan. Det var himla trist att säga hej då. Är så glad att jag har haft henne under min "marketing-tid" på college, annars hade jag nog aldrig pallat!
Igår träffade jag Sandra för vad som förmodligen var våran sista fika ihop. Det gör lite ont i magen faktiskt. Men jag kommer antagligen att träffa henne en gång till innan jag åker. Dessutom kommer jag förhoppningsvis att träffa henne i Sverige snart då hon ska åka hem på lite semester. Iallafall så hoppas jag att hon kan komma och hälsa på mig i Stockholm.
På fredag är det hejdå-middag och bowling med Clas och Sara. Fast dom träffar jag snart igen. Sara har äntligen fått sitt Australiensiska visum så nu kan dom lämna landet om dom vill. Och det vill dom! Så snart åker dom till Europa och senare i höst till Sydost Asien :)

Det jobbigaste "hejdå" kommer på måndag morgon... Det gör så jävla ont bara att tänka på!



Jarrod och hans älskade Cilli-planta <3

Men en liten tröst är att Jarrod har bokat flyg till Sverige. Han kommer i mitten av augusti och stannar i drygt en månad. Vi håller på och planerar för fullt vad vi ska göra då :)

Nehej, nu ska jag äta frukost och sen ge mig ut i regnet och blåsten. Dom varnade just på tv om att man ska hålla sina djur och barn inomhus så jag antar att det blåser rätt rejält!
Vi har haft så himla fint väder på sista tiden, så det var väl bara väntat att det skulle bli skitväder under min sista vecka här...

Sitter här och avnjuter en iskall BeerLao. Det är min favvoöl när jag är i Asien. Och jag måste väl säga att den är aningen lite godare när man är på semester i Laos än vad den är här i mitt kök en vanlig söndagseftermiddag. Men den är fortfarande god! Och jag blev SÅÅÅ glad när jag hittade den på bottle shopen igår :)

Igår hade vi tattoo session hemma hos Shane. Jarrod hobbytatuerar och både jag, Shane och Jarrod själv fick varsin ny :)



Shane var först ut. Han fick en tatuering föreställande ett tassavtryck av sin hund som gick bort för ett par veckor sen.



Sen var det min tur att få mina ringar som jag velat ha ett bra tag nu. Är av nån anledning väldigt förtjust i ringar, det är nåt med formen som tilltalar mig...



Sist men inte minst var det Jarrods tur. En något awkward position, men det gick bra och blev superbra! Han gjorde dock bara konturerna nu och ska fylla i med färg en annan gång.



Max övervakade det hela. Han är Shanes supersöta och coola bebis :)


Nehej, tillbaks till skolarbete!

Skitdålig på att blogga, jag veeeet... Men men, så är det. Inget kul att tvinga sig själv när man inte känner för det heller.

Egentligen skulle jag göra en assessment nu, men var tvungen att ta en paus och fundera lite på den. Det handlar om mina egenskaper som ledare, och njä... även om jag var nån sorts mellanchef när jag jobbade på Riksettan så kan jag ändå inte riktigt se mig själv som en ledare, så det är inte helt lätt. Har begärt förstärkning, ska få hjälp av Sara, tror hon kan vara duktig på att ordbajsa ihop nåt! :)

Jahopp, jag har ju inte skrivit på ett tag, så min födelsedag är ju lite inaktuell, men jag vill ändå berätta om hur nice det var på konserten. Jag och min käresta klädde upp oss lite lagom och promenderade iväg till Operahuset. Tror det var årets första höstiga kväll faktiskt. Det var passande på nåt sätt, tycker ju hösten är mysig.
Tog en drink i entrén innan och stämningen var riktigt mysig och det nästan pirrade lite i magen när vi gick in och satte oss.
Dom började med Vivaldis "Sommaren" och jag älskar ju verkligen De fyra årstiderna, så det kändes fint.
Men sen blev det lite trist, dom spelade stycken som jag inte kände igen och blandade in blåsinstrument och så, vilket jag inte är så förtjust i.
Sen var det paus och efter det fick jag den bästa överraskningen! Orkesterledaren kom ut på scenen och berättade att något tråkigt hade inträffat, oboen hade gått sönder... Vilket betydde att dom inte kunde framföra dom stycken som dom tänkt, utan istället skulle dom spela Vivaldis andra årstider! Gissa om jag blev lycklig, "Vintern" är ju liksom min favorit! :D



Panorama från våran älskade takterass. Börjar känna sorg att jag ska flytta härifrån...

Annars är det ganska mycket plugg just nu. Ämnena i det här blocket heter "Organisational Leadership" och "Marketing Management". Fortfarande intressant (inte leadership, men marketing) men jag är sjuuuukt trött på att plugga nu! Det är skönt att jag alltid har 3-dagars helg :) Och snart är det påsk, så då tror jag att vi är lediga fem dagar i sträck. Vore ju nice om man kunde göra nåt då också...

Som förra helgen, då var vi och campade i Kangaroo Valley! Så himla nice! Anledningen till att vi var där var för att Jarrod och Shane skulle delta i ett longboarding event. Tyvärr hann dom bara med ett teståk innan polisen kom och stängde ner det. Dom hade fått tillstånd av markägaren, men det visade sig att dom inte hade alla försäkringar och grejer som behövdes.

Det var en besvikelse, men vi hade en superhärlig helg ändå. Soligt och varmt (om dagarna iallafall) och det är så himla fint där i Kangaroo Valley. Såg några Kängurur och några Wombats.
Och ja just ja, vi var ju på Dolphin Cruise också, så jag såg några delfiner med. Tyvärr var dom inte så lekfulla när vi var där, så jag fick aldrig se dom hoppa och så, vilket man ju såklart hade önskat.



Jarrod och Shane. Vi har precis anlänt och sitter och softar med en lunchmacka och en öl.



Kängurur! :)



Vårat camp! :)

Nu måste jag logga ut för det är dags att gå till Coles och handla middag.

Måste bara kommentera mitt eget inlägg.
Alltså jag inser ju att man kanske inte har räknats som "ungdom" på ett bra tag nu, men anledningen till mitt "resonemang" är det här:
Nästan alltid när man ska fylla i enkäter och liknande och man ska ange sin ålder så brukar det kategoriseras typ såhär: 18-24 25-34, eller liknande. Man tillhör alltså "ungdomskategorin".
Dessutom brukar åldersgränsen på vissa "ungdomsrabatter" och sånt gå vid 35.
Ja, suck... bara att hugga i sig antar jag, inte mycket att göra åt liksom.

Det går undan! Februari har varit rätt händelselös tycker jag, är väl kanske därför jag varit så dålig på att uppdatera här. Och kanske därför det gått så fort också, alla dagar ser likadana ut.
Upp fem, ut på morgonpromenad, gå till skolan, komma hem, pyssla lite, äta, glo på tv, sova...
Helgerna är inte så mkt mer händelserika tycker jag.
Fast förra helgen var riktigt nice :)
Fredagen: Coastal Walk mellan Coogee och Bondi, hängde lite på Bondi Beach och slappade ett tag och sen tog vi några öl på en mysig pub.
Lördagen: Strandhäng i Nielsens Park, riktigt nice!
Söndagen: En tur till Ikea, åt laxmacka och shoppade en massa choklad.

Har nu en gång för alla konstaterat att om jag nån gång ska bo i hus, så inte tusan blir det i Australien iallafall. Det här är en vanlig "trädgårdsspindel" och dom finns ÖVERALLT!!!



Och snart lämnar jag ungdomen och kliver in i lägre medelåldern... Eller nåt sånt. Hur som helst har jag nog aldrig haft sån åldersnoja som nu. Det är inte kul alltså.
Fast själva grejen att fylla år är ju kul :) Ska få min födelsedagspresent av Jarrod på lördag: en konsert i Operahuset! En symfoniorkester från Tyskland som ska spela lite Bach, Tjaikovskij och Vivaldis "Sommaren". Kommer bli helt fantastiskt tror jag!

Tyvärr visade det sig att det är samma dag som Mardi Gras (för dom som inte vet så är det som Pride paraden i Stockholm, fast enormt mycket större), vilket ju är lite synd. Men jag tror vi kommer hinna vara med på det också.

Här är vi i bilen på väg hem från Ikea:

Jag har redan gått fem veckor på min nya kurs. Helt otroligt, känns som i förra veckan jag började! Har alltså avslutat första blocket som innehöll ämnena 'Plan Market Research' och 'Marketing Essentials'.
Det gör ont i magen av att tiden går så fort... Jag kommer nog att dö en smula inombords när jag lämnar Jarrod.
Samtidigt längtar jag hem massor! Eller, längtar kanske är fel ord, men jag ser verkligen fram emot att komma hem. Massor. Så många där hemma som jag saknar. Och Stockholm... Underbara vackra Stockholm!

Det har varit värmebölja här förresten. Slog nåt sorts rekord, 150-årigt värmerekord. Tror att jag var den enda som njöt faktiskt :) Den varmaste dagen var i lördags, upp emot 45 grader varmt, och då jobbade jag såklart... Jag har jobbat i två ynka dagar sen jag kom hit, första dagen var i februari förra året då jag jobbade på en festival, och båda dagarna har varit tokheta.

Ja, jag har alltså förhoppningsvis fått tag på ett extra jobb äntligen. Vet inte hur mycket det kommer att bli av det, men troligtvis nån dag nu i helgen och ett par dagar nästa vecka iallafall. Det är en firma som driver köpcentrum typ. Just nu behöver dom folk som jobbar i parkeringshuset till ett köpcentrum i Dee Why (ca 30 min med buss från Sydney Centrum). Dom  har precis infört parkeringsbiljettautomat och behöver nån som står där och förklarar hur det funkar. Skitlöjligt, för det vet väl folk kan man ju tycka. Om inte annat så är det ju inte så svårt att lista ut. Men men, det är ju bra för mig, för jag får ju betalt. $20 i timmen rätt ner i fickan :) (översatt till svenska blir det 140 pengar)
Så jag var alltså där i lördags, svettades i det där parkeringshuset utan aircon och höll väl nästan på att svimma ett par gånger. Men det gick bra och jag hade en rätt trevlig dag.

Visade sig sen att karln jag jobbade för inte var ett fan av mina piercings (för det är tydligen viktig att se "representabel" ut i ett fu**ing parkeringshus!), så nu har jag gjort nåt jag alltid sagt att jag aldrig skulle göra! Se här:



Gick och köpte genomskinliga plastpluttar som jag satt i hålen istället. Jag är ju liksom lite desperat eftersom mina csn-pengar inte på långa vägar kommer att räcka och jag har ju inte lyckats få tag på nåt jobb hittills. Så nu får jag helt enkelt rätta mig in i ledet om jag vill få chansen att få jobba där nåt mer.

Men, det är ju bara ett tillfälligt jobb. Hävdar fortfarande att jag inte skulle ändra på mig, på den jag är, bara för ett jobbs skull. Inte ett heltidsjobb som det är meningen att jag skulle stanna länge på. Vill dom inte ha mig för den jag är liksom...
Det är en av alla anledningar till att jag tycker så mycket om att jobba för Stockholmståg. Dom skiter fullständigt i hur jag ser ut, det är hur jag sköter mitt jobb som betyder nåt för dom! Och så borde det vara på alla arbetsplatser. Jävla diskriminering...
(det här är ett ämne som verkligen upprör mig, så jag lämnar det nu)

Promenerandet går fint som snus! Och det har gett resultat! Äger ingen våg, men jag märker ju. Framförallt ansiktet och typ 'övre delen av magen' har tappat en del plufs. Går åt rätt håll helt enkelt och det känns så himla bra! Nu kör vi dessutom en detox här hemma. Det är ju i första hand för att rensa ur kroppen, men även att äta rätt och att förhoppningsvis tappa några kilon. Är bara inne på tredje dagen, men det känns bra.

Nu ska jag vila.

Har fått mitt slutbetyg för året då jag pluggat Diploma of Tourism.
Säkert inte så många som tycket det är intressant, men jag tänker skriva ut det här iallafall :)

Det här är alltså alla ämnen jag läst under året plus betygen i alla ämnena.
Först en förklaring på vad betygen står för:
CO = Competency Attained, ungraded result (betyder alltså att man bara kan få godkänd eller icke godkänd)
CO* = Competency Attained, graded result (det lägsta man kan få utan att bli underkänd, alltså G som i godkänd)
PM = Performance with Merit (motsvarar väl ungefär VG som i väl godkänd)
PD = Performance with Distinction (borde väl motsvara MVG och är alltså det bästa man kan få)

Australian Fares and Ticketing - CO
Computerised Accounting - PM
Cultural Awareness - PD
Deal with Conflict Situations - CO
Destination and Products, Australia - CO
Destination and Products, International - CO*
Establish and Conduct Business Ralationships - PD
Identify Hazards and Control Safety Risks - PD
Implement and Monitor OHS Procedures - CO*
International Ticketing - PD
Interpret Financial Information - PM
Introduction to Travel and Tourism - CO
Lead and Manage People - PD
Maintain Financial Records - PD
Manage Finances within a Budget - PM
Manage Quality Customer Service - PD
Monitor Work Operations - PD
Operational Plans - PD
Prepare Budgets and Financial Plans - PD
Produce Business documents - CO*
Tourism Compliance Requirements - PD
Travel and Tourism Sales - CO
Travel Computer Studies - PD
Work with Colleagues and Customers - PD
Write Business Documents - PD

Sammanfatningsvis fick jag alltså:
CO - 5 st
CO* - 3 st
PM - 3 st
PD - 14 st
Tycker att jag kan vara rätt nöjd med det faktiskt! :D

Ja, så finns det nog en och annan av dom som känner mig som skulle fråga om dom såg mig nu... :)
Alltså herregud vilken hurtis jag har blivit!

Jag, och säkert många av mina vänner, skulle nog normalt beteckna mig som en ganska lat person. Gillar att ligga hemma och glo på tv. Ogillar starkt att gå upp tidigt på morgnarna. Går sällan eller aldrig och lägger mig före kl 1 på natten, även om jag ska upp tidigt.

Inte längre! Sen jag träffade Jarrod så har jag ändrat min dygnsrytm drastiskt. Ligger jag inte i sängen före 10 på kvällen så får jag lite panik. "Åh nej, vad jag kommer vara trött imorgon!" Även på helgerna somnar jag för det mesta före 12. Lediga dagar går jag gärna upp vid 8. Hade det varit förut och jag vaknat då hade jag ju bara vänt på mig och tvingat mig att sova ett par timmar till. "Vad ska jag upp i ottan å göra??"

Och nu ska ni få höra, det knepigaste av allt! Jag har börjat ta rejäla promenader varje morgon innan frukost. Alltså, då menar jag power-walk med flås och sprutande svett. I typ en timme. Detta innebär att jag går upp kl 5 på vardagar. Förr hade jag ansett det vara "mitt i natten".

Men men, min 35-årsdag är ju bara alldeles runt husknuten, så jag antar att det kanske var lite väntat...

Och ja, i den här vevan har jag även dragit ner på alkoholen. Som i lördags. "Nej, ingen fest för mig, jag ska ut och promenera kl 8 imorgon bitti".

Oj oj oj... Vad hände liksom...?

Jarrod köpte förresten träningsskor åt mig och jag vill verkligen rekommendera dom! Det är såna där som är lite runda under sulan. Vet inte vad dom kallas, men iaf dom här kallas för ExerSteps. Dom är superbra! Hållningen blir mycket bättre, man liksom sträcker automatiskt på sig, och så kan man riktigt känna hur ben och rumpmuskler arbetar mer än i vanliga skor. Dessutom lär dom ska minska slitningarna på leder och så. Och det är ju bra nu när man börjar bli gammal, hahaha :D

Min tyska klasskompis sa åt mig att jag börjar bli som en riktig australiensare nu, värsta hurtot som ställer klockan jättetidigt för att ge mig ut och motionera. För så gör folk här, i en mycket större utsträckning än hemma i Sverige. Och vid lunchtid så löper folk omkring som galningar i stan. Strandpromenaden nere vid Operahuset är packad av joggare.

När jag går där vid 5.30 på morgonen, precis när solen börjar gå upp, då är det inte mycket folk alls och det är så fridfullt. Alltså, sämre motionsrunda kan man ju ha liksom! :)

Och on top av promenerandet så har jag ju mina rullisar. Har inte varit ute och skejtat så mycket som jag hade tänkt mig, men det ska verkligen bli mer. Så det blir min eftermiddagsmotion helt enkelt.

Ja, jag jobbar alltså lite på att gå ner i vikt...



En av alla motionsrundor i stan. Tänk er den här vyn i soluppgången och med lite svala vindar ifrån vattnet. Nice! :)

(Har snott bilden av Stefan och Jenny, hoppas det var ok?)

Det är ju väldigt svenskt att vara punktlig. Eller iallafall att tycka att det är viktigt att var punktlig :) Det här med -ish existerar inte riktigt på samma sätt i Sverige som i många andra länder, tex här.

Jag kommer ihåg i början, jag och Sandra, som också är svensk, satt och var helt förundrade och kanske tom lite smått förskräckta över att alla andra i våran klass alltid kom till lektionerna för sent. Själva satt vi där som små ljushuvuden och väntade i åtminstone 10 minuter innan lektionen började.
Dom andra trillade in 5, 10, 20 minuter sent. Många tom en timme sent. Och ingen bad om ursäkt! Mycket märkligt betéende tyckte vi.
Men allteftersom tiden gått så har man anpassat sig, man vet att läraren ändå inte sätter igång lektionen förrän åtminstone 20 minuter in i den, så varför stressa? Näe... lektionen började ju för bara fem minuter sen, jag har tid att gå och köpa en kaffe...

Knasigt, men så är det!

Gick och tänkte på det här i morse på väg till skolan och så började jag fundera på om jag kommer ha svårt att anpassa mig "tillbaka" när jag kommer hem till Sverige, och liksom bli sådär svenskt punktlig igen. Fast sen kom jag på att det har jag ju ändå aldrig varit, så varför skulle jag börja med det nu liksom, haha :) Kanske ännu ett tecken på att jag är född i fel land...?

Det roliga är att på lektionen sen så pratade vi om olika seder och sånt man ska tänka på när man gör business med andra länder. Gick in och läste på Australian Governments hemsida där det finns en massa tips och råd om sånt. Tex i Saudi Arabien ska man ALDRIG prata om nån annans fru, du får alltså inte fråga "hur mår din fru?" eller "hur är det med familjen?", något som ju kan vara en artighets grej i Sverige. Och om Sverige stod det att punktlighet är mycket viktigt! Det stod också att det är kutym att ha med sig en blomma eller en liten present när man är hembjuden till någon. Det är alltså tydligen inte så vanligt här. Så nu förstår jag varför Jarrod verkade tycka att jag var lite konstig när jag frågade om vi skulle ta med en blomma eller nåt när vi skulle hälsa på hans mamma, haha :)



Det här är Cowie :)
Jarrod vann den åt mig sist vi var i spelhallen. Cool va!

Imorgon är det Australia Day. Det betyder att det är ett år sen jag lämnade Sverige... Om jag inte tänker helt fel så lär jag ha åkt från Sverige den 23e, kom till Bangkok den 24e, spenderade en natt på sjukhus med Petra som plötsligt blev tvungen att plocka ut blindtarmen (rena rama lyxsemestern för mig, var som att bo på superfint hotell med roomservice, helt gratis! :D ), tog bussen ner till Phi Phi den 25e och anlände min paradis-ö den 26e, dvs Australia Day.



När jag anlände till Phi Phi höll den här killen på att sätta upp en (hemmagjord...) Australiensisk flagga ovanför en Irländsk pub som skyltade med att Australien skulle firas ordentligt senare samma kväll.



Och här sitter jag, alldeles nyanländ, och njuter över första ölen på Phi Phi (för den här gången).


Som sagt, Australia Day... Eftersom folket i det här landet är så stolta över att vara Australiensare så antar jag att det är årets största och viktigaste dag. Vi ska väl inte fira direkt, men det är ju Public Holiday, så vi är lediga från både skola och jobb. Och det ska bli över 30 grader, så en tur till stranden är inbokad. Vi lär ju inte vara ensamma om den idén, så vi ska väl försöka komma iväg rätt tidigt är det tänkt.

Ikväll är det "svensk-middag" med Clas och Micke. Dom två brukar träffas ibland, bara dom, för att kunna sitta och prata svenska utan att nån icke-svensktalande sitter bredvid och tycker att dom är otrevliga. Jarrod är iväg och tränar inför en longboarding-tävling som han ska delta i på lördag, så jag tänkte att jag hakar väl på helt enkelt. Blir bara lite krubb och sen går jag nog hem igen. Är fortfarande inte riktigt utvilad efter min "spindelnatt" igår...

Avslutar med ett smakprov på hur jag kommer att ha det imorgon ;)

Anda sen jag fick hjalp med min spindelfobi for sisadar 8 ar sen eller nat sa har jag klarat av det har med spindlar ganska bra. Men det ar ju hemma i Sverige det... En spindel som raknas som stor dar ar i det har landet en valdigt liten spindel. Har finns ju mastodonter!!!
Det ar helt ok nar dom sitter i nan buske i Hyde Park (sag en riktigt vidrig sak dar haromdagen, men blev bara facinerad da), men nar dom borjar komma in i lagenheten ar det en helt annan femma!

Vi hade ju en san dar stor huntsman har hemma for nagra manader sen och sen dess har jag gatt lite pa helspann, kikar garna runt lite extra for att kolla om det sitter nan jakel och lurar i nat horn. Tack och lov har jag inte sett nan sen dess. Ingen stor spindel iaf, peppar peppar, dom sma klarar jag av.

Sa i natt vaknade jag upp med PANIK!!! Sag hur en stor (och da snackar jag handflate-stor) spindel krop pa rullgardinen. Jag sover narmast fonstret ocksa, sa den var precis ovanfor mig. Flog upp, kravlade mig over Jarrod och sprang upp och tande taklampan samtidigt som jag skrek "Spider! Spider! Spider!!!"

Stackars Jarrod, yrvaken, fattade inte mycket av vad det var som hande.

Men det varsta var att spindeln inte var kvar!
Jarrod kikade runt lite (halvsovandes fortfarande), skakade pa tacket och sa och sen la han sig och sov igen.

Sjalv stod jag mitt pa golvet, skakade och grat och visste inte vad jag skulle ta mig till. San jakla panik alltsa! Tror att jag var halvt kvar i sovstadiet (aven om jag kande mig VALDIGT vaken) och lite halvt i nan sorts chocktillstand.
Efter ett tag sansade jag mig, kollade runt lite och bestamde mig for att det var sakert att lagga mig igen. Fast nu fick Jarrod ligga narmast fonstret.

Resten av natten var otroligt jobbig. Taklampan lamnade jag pa, och sa lag jag och stirrade runtomkring mig hela tiden for att se om spindeln kom fram igen. Och nar jag val holl pa att somna sa vaknade jag med ett ryck och borjade leta spindlar. Sjukt jobbigt! Och sadar holl det pa. Lyckades somna ordentligt framat morgonen, sa idag blev det till att ta sovmorgon. Hade aldrig klarat av att halla mig vaken i skolan!

Har analyserat hela grejen nu och kommit fram till att jag mycket val kan ha dromt att det var en spindel dar. For den borde liksom inte ha hunnit komma undan sa snabbt...

Jarrod sa i morse innan han gick till jobbet:
-Jag har ju sovit pa den har sidan hela natten nu utan att bli biten.
-Biten...? Nej, det ar inte det jag ar radd for...
-Men vad ar du da radd for??

Hm... bra fraga faktiskt... Det kanns som att jag bryr mig mindre om ifall jag skulle bli biten av en spindel (aven om det ju skulle vara valdigt jobbigt) an om den kryper pa mig. Knasigt!

Men nu funderar jag allvarligt pa att overtala Jarrod att flytta till New Zealand ist! Skulle vara sa skont att bo nanstans dar man inte behover vara radd for att stota pa nan spindel! :)

Ni vet såna där härliga, lediga sommarmorgnar, när man vaknar upp av sig själv, solen skiner utanför fönstret, man hör fågelkvitter och trädsus, en sval bris kommer in genom det öppna fönstret, en fluga surrar svagt mot ett fönster nånstans...
Man sträcker på sig och bara känner hur härligt det är och man ligger kvar en stund och bara njuter och funderar lite över vad man ska göra med sin lediga dag...

Så hade jag det idag :)

Och så tänker jag på att jag egentligen skulle ha varit på väg hem till Sverige nu...
Usch och fy för den tanken! Är så glad att jag bestämde mig för att stanna ett tag till. Hade ju ingen biljett bokad, så jag vet inte exakt vilket datum jag skulle ha åkt. Men planen från allra första början var att åka direkt efter att skolan var slut och då stanna till nån vecka eller två i Thailand, som jag ju gjorde på hitvägen.
Men sen träffade jag Jarrod och då bestämde jag mig för att stanna här så länge som möjligt och istället åka raka vägen till Sverige, så jag antar att det skulle ha varit nu i dagarna.
Det är en otäck tanke!

Såna här morgnar blir extra mysiga när jag tänker på det, hur nära det var att jag skulle gått miste om halva sommaren här i Sydney...



<3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3

Jag har ju inte berättat att jag tagit examen! :)
Det var ingen riktig, för vi hade inte fått våra betyg än och så, men det var en kul grej. Man fick bjuda in föräldrar och så var det lite tal och så bjöds det på lite lunch efteråt.



Här tar jag emot mitt "Graduation Certificate". Ett papper mest bara för att vi skulle ha nåt att "ta emot" alltså, själva betygen kommer senare.



Pappa och Eva var med :)

Så nu är jag klar med min Travel & Tourism-utbildning och har påbörjat min 20 veckor långa utbildning i Marketing. Än så länge verkar det helt ok. Marketing är väl inte riktigt min grej, men kan ju aldrig vara fel att ha i bagaget ändå.

Nej, nu ska jag gå upp och sola lite på takterassen. Det är alldeles för fint väder för att sitta inne!