fiafidolin

Det är nåt med flygplatser som gör mig så himla känslosam! Känner alltid för att gråta... Förmodligen för att varje gång jag varit på en flygplats har jag varit så full av känslor. Ibland har man varit glad, upprymd och förväntansfull (som tex dom gånger jag varit ute på asienluff på några månader), ibland har det varit väldigt blandade känslor (som tex första gången jag lämnade Sverige för Australien, förväntansfull men samtidigt orolig eftersom jag inte visste vad jag gav mig in på, dessutom så ledsen för att lämna allt och alla därhemma), och så alla dessa gånger då man bara varit alltigenom ledsen (då man sagt hej då till nära och kära, eller när man ska åka hem till Sverige efter en toppenbra resa som man aldrig vill ta slut). Det är sällan jag varit på en flygplats och "bara varit".
Just nu sitter jag på flygplatsen i Kuala Lumpur och väntar på mitt anslutande flyg till Bangkok. Känner tårarna bränna litegrann. Ska ju träffa familjen! <3

Igår var första gången jag varit rädd när jag varit ensam ute på natten. I Sydney alltså. I Stockholm har man ju varit skraj x antal gånger...
Det var på tåget hem från jobbet. Redan när jag klev på i stan så la jag märke till en kille som betedde sig underligt. Pratade lite för sig själv, kunde inte sitta still, reste på sig och gick omkring, satte sig, reste sig igen och kollade ut genom fönstret på andra sidan gången, hade solglasögon på fast det var mitt i natten... Jag satt och hoppades att han skulle kliva av snart, men nej. Till slut var det bara han och jag kvar i vagnen och jag började bli rätt orolig, ångrade att jag inte hade bytt vagn tidigare. Efter en timme höll han fortfarande på och reste sig och gick omkring och satte sig osv. Jag försökte göra mig osynlig i mitt säte, satt och läste min bok och låtsades inte se honom. Men så satte han sig på sätet på andra sidan gången om mig. Det var då det verkligen gick upp för mig att han skulle kunna göra vad som helst och jag skulle inte ha en chans... Så började han prata, jag hade hörlurar i öronen så jag låtsades inte höra, men det gjorde jag:
- I could kill for a night with you. You there in blue (hade ett blått linne på mig). I like your tattoos.
Fyfan alltså, jag blev helt iskall i hela kroppen, kände mig svimfärdig! Satt lugnt och låtsades läsa och lyssna på musik, men inombords var det kaos!!! Vad fan skulle jag göra om han gav sig på mig?!! Visste att jag hade tågvärden helt nära, men för att komma dit skulle jag vara tvungen att passera honom, och jag ville inte röra mig av rädsla för att det skulle utlösa nåt hos honom. Usch vilken panik jag hade! Men sen såg jag hur han började göra sig i ordning för att kliva av. Såg det ut som i alla fall. Han tog på sig en tröja och packade ihop sina saker. Och så satte han sig på ett säte längre bak, bakom mig, så jag såg inte vad han pysslade med. Precis innan nästa stopp kom han upp bakom mig och kastade nåt i knät på mig och sen sprang han av. Jag höll på att få en hjärtattack, men så såg jag att det var en ihopvikt papperslapp. Jag vecklade upp den och där stod ett telefonnummer och det här: My name is Gary, and I like you a lot! Text me please, thanks xxoo

Kunde inte låta bli att le lite... :)
Men blir fortfarande lite skakis när jag tänker på det!

Intressant hur humöret kan gå från botten till toppen på en sekund!
Hade en jättebra vecka på jobbet förra veckan, men visste hela tiden att helgen skulle bli jävligt eftersom jag skulle jobba med min hatsupervisor. Så humöret var ju inte det bästa när jag åkte till jobbet i lördags. Och det blev ju knappast bättre när den första jag såg när jag kom dit var han. Ännu sämre blev det när han under briefingen vänder sig till mig och säger (i otrevlig ton) "och du måste jobba snabbt ikväll Sofia! Det finns inga ursäkter till att inte göra det, du har jobbat här sååå länge! Du måste jobba snabbt! Inga ursäkter!" Ja, sådär gick han på. Jag blev så jävla förbannad, kunde bara titta på honom, svarade inte ens. Det är så jäkla onödigt av honom! För det första så VET jag att jag att jag måste jobba snabbt (om inte annat för att han har tjatat om det X antal gånger), jag är inte helt dum i huvudet. För det andra har jag inte jobbat med honom på två veckor, han har ingen aning om hur jag utvecklats. Under dom här två veckorna har jag fått jättefin feedback från flera personer. Han kunde helt enkelt ha hållit käften och sen pratat med mig senare om han inte varit nöjd med min insats. Nu lät han mig vara resten av kvällen, så jag antar att han var nöjd, även om han ju aldrig skulle säga det till mig. Men mitt humör var ju redan totalt kört i botten, så det hjälpte inte att han höll sig borta.
Hela söndags förmiddagen var jag näst intill deprimerad. Låg i sängen, skittrött och på gränsen till gråtfärdig och gick inte upp förrän det var dags att åka till jobbet. Då såg jag att jag hade ett missat samtal ifrån jobbet, lyssnade av svararen där dom sa att mitt skift tyvärr blivit inställt (pga för få bordsbokningar/för mkt personal). Wohooo!!! Visst alltså, det är ju trist att gå miste om pengarna, söndags OB och allt, men helt klart värt det för att slippa jobba med KC. Jäklar vilken energikick jag fick av det! Plötsligt ville jag inte alls sova, hängde istället med Jarrod och Shane och handlade, käften gick i 180 (enligt Jarrod) och när vi kom hem igen drog jag på mig träningskläder och gav mig ut på en 5 km joggingtur, trots att jag klagat på värkande ben och fötter hela dagen! Så kan det gå :)

Resten av kvällen var toppen! Sam lagade i ordning en sunday roast och sen kollade vi alla fyra på film, drack vin, käkade choklad och mös :)

Nu är jag på väg till jobbet, ser fram emot den här veckan som förhoppningsvis blir lika bra som förra, och försöker att inte tänka på helgen då jag ska jobba med KC igen.

Jag veeet, jag borde inte klaga nu när jag äntligen har ett jobb! Men det här med att jobba sexdagars vecka suger ju verkligen :( Särskilt när helgen är inkluderad i dom dagarna.
Alltså jag är verkligen glad över att ha ett jobb och att jag får jobba mycket, behöver ju pengarna. Men så här ser mitt liv ut just nu:
Går hemifrån 14:30/15:30, börjar jobba 16:30/17:30. Slutar allt mellan 24:00-02:00 och kommer hem mellan 2:20-4:20. Sover sen länge, oftast tills det bara finns tid till att göra mig redo för att gå till jobbet igen. Rätt trist liv alltså...

Var ledig igår, fredag, så då tog jag med mig Jarrod ut på dejt. Vi har ju knappt sett varandra på hela veckan, så jag tyckte vi skulle göra nåt. Gick och åt på Hurricane's i Darling Harbour. Så gott! Och vi hade en riktigt mysig kväll :) Men nu kommer det dröja en vecka innan vi ses igen, för nu har jag sex kvällar av jobb framför mig.

Skulle ju vara rätt nice med två dagars ledighet, man hinner inte riktigt vila upp sig på en dag... Och jag skulle verkligen behöva vila! Min kropp är rätt slutkörd. Att jobba där är som att köra ett sextimmars träningspass varje kväll... Har ständigt lite träningsvärk och fötterna gör ont. Men det är inte bara negativt! Tack vare det höga tempot på jobbet så går jag hela tiden ner i vikt, så det tackar jag för! :)

Visst är jag skitglad över att få mycket jobb, men usch vad trist det är att inte få träffa Jarrod nånting. Idag, söndag, följde han mig till tåget och när vi sa hejdå så insåg jag att vi inte kommer att ses förrän på fredag! Fredag är min enda lediga dag i veckan som kommer. Trist... Men jag behöver ju pengarna för min kommande Thailands resa! :D

Vi lever verkligen helt olika liv i det här huset. Jag sitter framför tv:n å relaxar med ett glas vin efter en kväll på jobbet. Samtidigt går Shane upp och åker till jobbet. Jarrod ligger och sover. Likaså Sam och Max. Dom två kommer att vakna om ca fyra timmar och då kommer Max's gap å skrik å bus att väcka mig också. Men jag lägger en kudde över huvudet och somnar förhoppningsvis om. Samma visa varje dag...

I natt hände nåt oförklarligt igen.

Igår kväll låg vi i sängen och kollade på tv. Det var varmt, så Jarrod gick upp och satte igång takfläkten. Vi har en kontroll till den som vi har sitter i en hållare på väggen. Jarrod tryckte igång fläkten när den fortfarande satt kvar i hållaren och sen gick han och la sig igen.
När jag vaknade i morse låg kontrollen i sängen bredvid min kudde!
Vi har gått igenom det här så många gånger nu, vi vet med 100% säkerhet att Jarrod inte tog kontrollen ur hållaren och ingen av oss har rört den efter det. Scary...

Har inte lagt in nån bild på ett tag, så här kommer en bild på en fin julgransdekoration som jag fick av Sam häromdagen :)

Känner mig ju så himla vanlig och trist nuförtiden när jag inte har mina dreads och piercings längre, så därför blev jag rätt glad av en kommentar när jag stod och väntade på nattbussen.
Min buss går förbi Newtown vilket bla är känt för att det bor så många alternativa människor där. Gother, punkare, hippies... Skulle mer än gärna bo där själv, men det är inte riktigt aktuellt just nu.
Hur som helst, när jag stod där så kom det en tjej fram och frågade om bussen gick till Newtown. Strax därefter kom ytterligare en tjej och frågade samma sak. Då skrattade den första tjejen och sa nåt i stil med att det är ett säkert kort att fråga tjejen med svart hår och tatueringar om vägen till Newtown! :)
(Nu är mitt hår förvisso tråkigt mörkbrunt, men i mörkret såg det nog svart ut). Tack till den tjejen för att jag fick känna mig lite som mig själv igen!

Har äntligen börjat vänja mig vid det här med att kalla folk för Sir och Madam. Det känns ju lite konstigt och ovant för en som är från Sverige där vi inte är riktigt så artiga.
Tycker även det är rätt trevligt att själv bli kallad madam eller miss. Ännu trevligare är det med alla goa människor (typ butiksbiträden) som kallar en för Sweetie :) Min favoritsupervisor kallar mig för Sweetie och Darling hela tiden, en rätt skön kontrast till min hatsupervisor, som förvisso inte kallar mig för något särskilt, men som ju bara är rakt igenom jävligt otrevlig.

När vi levererar room service så måste vi säga gästens namn tre gånger. Så här är proceduren:
*knack knack knack*
-Good evening (eller morning eller vad det nu är) room service.
När dom öppnar måste vi säga:
-Good evening Mr Smith, may I come in?
Så går man in och så frågar man:
-Where do you want me to put it Mr Smith?
Sen ber man om signatur på notan och sen säger man:
-Have a nice evening Mr Smith.
Fast jag måste erkänna att jag har inte sagt namnet en enda gång tror jag... Fast allt annat gör jag rätt, och jag är superartig :) Tycker det är kul att leverera room service, man vet liksom aldrig vad det är för folk man träffar på, men dom flesta är supertrevliga. Idag levererade jag drinkar till ett rum med ett gäng festglada folk i min ålder. En av dom började prata med mig, frågade vart jag kom ifrån och sådär, och sen tyckte han att jag skulle komma tillbaka och festa med dom när jag slutat jobbet :) Tror inte det skulle vara så uppskattat av min arbetsgivare dock, hehe...

Apropå room service, tycker att folk slösar sina pengar på onödigheter! Alltså okej, att beställa upp en middag är väl en grej (även om det är jäkligt dyrt), men ett flertal gånger har jag burit upp en milkshake. EN milkshake. Den kostar $7 och sen tillkommer dessutom en service avgift på $7 per leverans. En milkshake går alltså på $14 = närmare 100 kronor!!! Knäppskallar! Men ja, har man inget bättre att lägga sina pengar på så...

Igår gjorde jag en jättesmarrig sallad till lunch! Ruccola, balsamico, ädelost, päron, valnötter och prosciutto. Tyvärr fick jag aldrig nöjet att äta den... När jag strimlat och strött skinkan över salladen så stoppade jag en liten bit i munnen och *KRAS*! Det var glas i den!!! Små bitar av glaskross var liksom insprängt i köttet.
Gick tillbaka till Woolworth där jag köpt den, ville ju att dom skulle veta så att dom inte skulle sälja mer av den.
Fick ett presentkort på $20 och sen blev jag uppringd av store managern som berättade att dom tagit undan prosciutton och skulle skicka tillbaka den till leverantören.

När jag ändå skriver om Woolworth så kan jag ju berätta om en annan, trevligare historia.
Jarrod har läääänge tjatat om att han vill ha en soda stream, och när vi var och handlade på Woollies en dag så såg vi att dom satt ner priset på soda stream från ca $75 till ca $40, så då slog vi såklart till! När vi sen stod och scannade våra varor i self checkout (eller vad det nu heter) så gick den in som $75 i alla fall! För att göra en halvlång historia en aning kortare: vi fick våran soda stream gratis! :D Visade sig att deras policy är att om en vara är felmärkt så ska man få den gratis. Det gillar vi! :)

Vårat husdjur som jag berättade om i förra inlägget lyser med sin frånvaro... Men förhoppningsvis får vi den senare i veckan <3

Avslutar med att berätta att idag är det HETT!!! Tippar på närmare 35 grader. Så underbart! Hade dock varit mer underbart om jag varit på väg till beachen och inte till jobbet...

Fick ett meddelande om att det var dags för mig att "bloggilliblogga" lite, så nu gör jag det ;)
Första gången jag bloggar från mobilen, men antar att det inte är några konstigheter, så det ska väl gå bra.

Jaha, jag har nu börjat jobba. Food & Beverage Attendant på Four Points by Sheraton. Känns skitbra, förutom att jag ibland jobbar med en idiot som är så hemsk att jag får bröstsmärtor varje gång jag tänker på att jobba med honom. Som tur är jobbar han bara två kvällar i veckan, så det är bara att hoppas att det är mina lediga kvällar...

Jag jobbar alltså bara kvällar. Börjar antingen 16:30 eller 17:30 och sen är det full rulle hela kvällen. Restaurangen stänger 22:30 men vi är kvar och städar och förbereder för frukost till mellan 24:00-1:30. Föredrar verkligen att jobba kväll, men det har sina negativa sidor. Tex så träffar jag inte Jarrod alls dom dagar jag jobbar. Jag kommer hem mellan 2:00-4:00 på morgonen, han åker till jobbet kl 4:30 och sen hinner jag åka till jobbet innan han kommer hem... Men men, det är som det är! Och jag är bara så glad att jag har ett jobb!

Jaha... Jag har inte bloggat på evigheter och ändå var det allt jag hade att skriva om... Dessutom var det nog det tråkigaste inlägget nånsin! Men, nu när jag testat det här med att blogga från mobilen kanske jag kan göra det lite oftare. Jag har ju rätt mycket dödtid när jag åker till och från jobbet.

Kan ju berätta att vi ska skaffa husdjur! :D Jarrod ska förmodligen åka och hämta den idag. Och jag har redan döpt den! Berättar mer i nästa inlägg ;)

Har ingen bra bild att visa just nu, så jag lägger in en bild på ett annat litet djur som jag träffade häromdagen.

Tack å hej!